Skillnad Bygdegård och Hembygdsgård

 

Hembygdsgård eller bygdegård

Vad är skillnaden? Vi reder ut begreppen.

Det råder på alla nivåer oklarheter när det gäller vad som är hembygdsgård eller bygdegård. Även på hög politisk nivå blandar man ihop dessa begrepp, så därför skall vi reda ut skillnaden.

Bygdegård

Begreppet bygdegård myntades vid Landsbygdskommunernas kongress 1919.

Bygdegård är landsbygdens motsvarighet till Folkets hus. Fastigheten är grunden för bygdegårdens verksamhet.

Bygdegårdarnas Riksförbund bedriver sin verksamhet med ekonomiskt stöd från Boverket, Kulturrådet och Filminstitutet.

 

Bygdegårdens kännetecken

Bygdegården är en föreningsdriven allmän samlingslokal, som är skapad av människor utifrån bygdens behov.

  • - Bygdegården är en mötesplats, som är öppen att hyra.
  • - Bygdegården drivs av ideella krafter.
  • - Bygdegårdarnas Riksförbund organiserar föreningsdrivna allmänna samlingslokaler, som är öppna för alla som delar föreningens demokratiska värderingar.
  • - Vid årsskiftet 2022/2023 var 1 456 bygdegårdar, bystugor eller liknade lokaler anslutna till riksförbundet
  • - Riksförbundet leds av en förbundsstyrelse vald av ombud utsedda vid distriktsstämmor i de 24 distrikten. Till förbundsstyrelsens hjälp finns ett kansli i Stockholm med kunskap inom olika områden. Förbundets högsta beslutande organ är förbundsstämman, som genomförs vartannat år före juni månads utgång.
  • - Riksförbundet bistår bygdegårdsföreningarna och distrikten med kunskap och kontaktytor inom ledarskap, värdskap, ekonomi, byggnation, lokalvård och underhåll, miljöanpassning, försäkringsfrågor, kulturverksamhet, konstnärlig utsmyckning, utbildning och information.

 

Hembygdsrörelsen - vision, syfte och mål

Hembygdsrörelsen är Sveriges största kulturmiljöorganisation med 2000 föreningar och 400 000 medlemmar organiserade i 26 regionala förbund.

Visionen är ”en levande hembygd öppen för alla”.

Syftet är att ta tillvara och levandegöra natur- och kulturarvet. Det innebär att kulturarvet ska vara tillgängligt för många. Allt man gör bygger på ideella krafter och engagerade medlemmars intresse för det lokala kulturarvet.

 

Hembygdsgårdarna

Många föreningar har gamla hembygdsgårdar. Dessa utgör värdefulla kulturarv och fungerar samtidigt som viktiga mötesplatser. De flesta föreningarna har samlingar, vissa i form av hembygdsmuseer, där man får ta del av äldre tiders föremål och berättelser. Många har arkiv vilka tjänar som guldgruvor för den som vill forska i bygdens historia.

Inom många föreningar finns också kunskap om forna tiders hantverk, kulturväxter, byggnadsvård, men också kulturarv i form av musik, berättelser och traditioner.

 

Kulturarvet i landskapet

Kulturarvet finns även bevarat i natur- och kulturlandskapet i form av spår från det förgångna. Många föreningar står för skötsel, dokumentation och arrangemang. Hagmarker och ängar hålls öppna genom slåtter. Leder märks upp och historiska spår hålls levande genom skyltning och guidade turer.

Hur och var människor har levt, verkat och bott har kartlagts i Halland genom torpinventeringar. För att bevara dessa gamla torp och torprester har man, bland annat för skogsbrukets information, märkt ut dem med koordinater.

 

Traditioner, kunskapsförmedling och sociala möten

Många hembygdsföreningar anordnar traditionsenligt midsommarfiranden. I genomsnitt 300 000 personer brukar fira midsommar på en hembygdsgård varje år. Förutom evenemang vid högtider skapar föreningarna arrangemang året om. Det är allt från föredrag och utställningar till guidade vandringar och sociala sammankomster.

 

Hållbar utveckling

Hembygdsrörelsens arbete bidrar till en hållbar utveckling ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv i samverkan. Man håller liv i gamla metoder för hantverk, byggnadsvård och odling. På så sätt bevaras kunskap för en framtid, där skonsam miljöpåverkan och klok hantering av jordens resurser blir allt viktigare.­

 

Sveriges Hembygdsförbund

Riksförbundets roll är att samla, stödja och företräda Sveriges Hembygdsförbunds medlemsföreningar. Alla föreningar som stödjer Hembygdsförbundets syfte kan bli medlemmar.

 

Sveriges Hembygdsförbunds syfte är

Sveriges hembygdsförbunds syfte är att vårda och synliggöra hembygdens kultur och miljö så att kunskapen om, och känslan för, hembygdens kultur- och naturarv fördjupas och förs vidare till kommande generationer.

 

Sveriges Hembygdsförbunds mål är att

  •  kultur- och naturhistoriska minnen och miljöer tas till vara och görs tillgängliga för alla
  •  kulturarv, miljö, tradition och hävdvunnen sed skyddas vid planering och förändring av samhället
  • med kunskap om kultur- och naturarvet aktivt delta i formandet av
  •  framtidens hembygd

 

 

28 Oct 2023