Ansökan som årets hembygdsförening 2016

Hembygdsgården har varit i föreningens ägo sedan 1968. En anlagd brand lade 1987 boningshuset i spillror, men byggnaden har rekonstruerats och gården är nu en vacker och funktionell mötesplats.Snöstorps Hembygdsförening bildades 1933. Den har sitt säte på en gård vars ursprungliga namn var Backagården. Gården byggdes på 1800-talet och ligger till skillnad mot många andra gårdar i trakten på sin ursprungliga plats. Den ligger lättillgängligt fem kilometer öster om Halmstad.

Snöstorps Hembygdsförening har 340 medlemmar.

Ställning i lokalsamhället, betydelse för demokrati

Snöstorps Hembygdsförening är en förening där hållbar utveckling, tradition och nytänkande går hand i hand. Det pågår ständiga diskussioner om hur man ska levandegöra föreningens motto ”Genom historien mot framtiden”[1] genom förändringar och förbättringar utan att ge avkall på grundtanken; att vårda och aktualisera lokal kulturhistoria, vara en modern mötesplats och anordna festliga arrangemang.

Det är en förening som man i lokalsamhället räknar med och är stolt över. Dess existens bidrar till känslan av gemenskap och samhörighet. Det finns förväntningar från omgivningen på att upprätthålla traditioner. Till exempel ”Utan dans runt majstången på hembygdsgården ingen midsommar”. Och så tycker inte en eller två personer utan ibland närmare 1000.

Föreningen verksamhet präglas av tillgänglighet, öppenhet och en välkomnande attityd. Man lyssnar på medlemmarna och omgivningen genom att fånga upp och tar vara på idéer. På årsmötet där 20-25 % av medlemmarna brukar delta finns diskussionspunkter, som handlar om hur man vill att föreningens verksamhet ska utvecklas. Det som där kommer fram behandlas i styrelsen, och det som inte direkt åtgärdas läggs i en idébank.

Vid en brainstorming tillsammans med ett tjugotal medlemmar ställdes frågan: - Vad är det första du tänker på när du hör ordet Snöstorps Hembygdsförening?

Svaret blev: - Tradition, vänskap, soppafton, midsommar, gemenskap, mysighet, historia, hemtrevnad, liv och verksamhet – gården lever, gården, arkiv, omvårdnad, kultur, hemma, nätverk, trivsel.

Någon klädde sina tankar i ord: - Det är roligt att komma hit. Det känns som ett andra hem. Det är skönt när måndagen kommer och jag får träffa alla andra.

Enligt fastighetsmäklare på orten är den vackra välskötta gården också värdehöjande för den omkringliggande villabebyggelsen.

Utanför föreningens ordinarie verksamhet är hembygdsgården tillgänglig att hyra för privatpersoner, företag, kommunala verksamheter och föreningar som vill umgås i en vacker miljö. Hemvården t.ex. utnyttjar möjligheterna genom att varje sommar under fem veckor anordna aktiviteter för sina kunder med musik, kaffe och allmänt trevlig samvaro. Och som en 94-årig kvinna, sittande i rullstol, vid ett tillfälle sade: - Tänk att få komma hit. Jag längtar alltid på vintern. Så fint här är, så trevligt och så roligt. Och så log hon och njöt.

Förmåga att arbeta med olika målgrupper

Målgrupp olika åldrar

I likhet med många andra föreningar och verksamheter är medelåldern hög. Det är något som diskuteras och ibland bekymrar. Samtidigt har vi kommit till slutsatsen att man inte kan begära att folk mitt i livet som är i karriären, har barn med tidskrävande intressen och hem att sköta, också skall engagera sig i en förening av hembygdsföreningens karaktär.

Av den anledningen har vi i stället valt att som mål ordna arrangemang som tillfredsställer olika åldrar. Vid midsommar och dans kring stången ser man barn, föräldrar, mor- och farföräldrar, ungdomar och vuxna, som tillsammans dansar och sjunger. Vi har en fiskdamm för de mindre barnen.

När det är loppis vänder vi oss till både gammal och ung. Det finns också en speciell avdelning med leksaker och barnböcker.

Föreningen har påbörjat ett samarbete med skolan och har haft besök av en lågstadieklass. Barnen fick lära sig ”lekar från vår tid”. De fick spela kula, leka bollstå och sista paret ut. Del lärde sig tillverka papperssvalor och helikoptrar. Medlemmar i föreningen guidade barnen runt och berättade om gården, gamla redskap och stenåldersyxor. Det hela slutade med saft och bulle i trädgården. Lärarna var mycket positiva. De fick hjälp med hembygdstanken, den nära och fjärran historien och hur det förr såg ut där man idag bor.

Föreningen fick ett tack från skolan i form av en pärm med teckningar och lite som barnen skrivit om sina upplevelser. Där finns till exempel en röd stuga med en flagga och barn som springer omkring och leker. Den pärmen står idag i arkivet.

Under sommarhalvåret med utomhusaktiviteter vänder vi oss till alla. Då har vi familjer, ungdomar, medelålders och äldre som besökare. Ett av skälen är att vid då inte är trångbodda. Hela trädgården och uppsatta tält gör att många får plats.

Under vinterhalvåret, när vi är mer trångbodda, är besökarna av tradition äldre.

För att få kontinuitet arbetar vi medvetet med att försöka fånga upp yngre som medlemmar så att de på sikt kan engagera sig. Det är viktigt att föreningen finns i allas medvetande.

Målgrupp kvinnor/män

Snöstorps Hembygdsförening arbetar både jämlikt och jämställt. Den procentuella fördelningen av män och kvinnor i föreningen är så jämn man kan önska 45/55. Arbetsfördelningen och arbetsinsatserna präglas av samma förhållande. Arbetet är inte heller uppdelat efter kön utan var och en gör det den är intresserad av eller är bra på. En av föreningens verkliga styrkor är att man tar vara på kompetenser.

Några exempel:
Lagar både män och kvinnor mat vid träffarna? – Ja
Arbetar både män och kvinnor i trädgården? – Ja
Arbetar både män och kvinnor med arkivet? – Ja
Är både män och kvinnor engagerade vid olika arrangemang? – Ja

Som ett kuriosum kan nämnas att männen har bestämt att bjuda damerna på ”herrliga” våfflor.

Målgrupp intressen

Hembygdsgården är ett levande museum. Museum så till vida att man tagit vara på historiskt gamla saker samt vårdar kulturminnesmärken och byggnader. Levande i perspektivet att den i hög grad finns i människors medvetande. Den som är intresserad av historia från forntid till nutid kan besöka hembygdsgården och titta på samlingarna. Allt är noga dokumenterat.

Vid arrangemanget Öppna stugor visas hela gården med guidning och besökarna underhålls med musik.

Den som vill dansa och ha roligt kommer till midsommar. Den som vill fynda kommer till loppis och arkivet är en guldgruva för den som är intresserad av forskning.

Den som är intresserad av god mat och social samvaro kommer på rotmosgille och brasafton och då får man sig alltid några bygdeberättelser till livs.

Musik är återkommande inslag vid alla aktiviteter.

I samarbete med ett studieförbund har Snöstorps Hembygdsförening en omfattande cirkelverksamhet. Syftet är att lära varandra och lära av varandra. Medlemmarnas intresse styr utbudet. Exempel på cirklar är skapande verksamhet, professionell arkivering, skötsel och underhåll av byggnader samt samlande, systematisering och datering av bruksföremål från stenålder till vår tid. Uppfinningsrikedomen är stor och nya idéer genererar nya cirklar.

Målgrupp integration

Asylsökande möts av många problem när de kommer till Sverige. Ett är språket, ett annat att förstå det svenska samhället och ett tredje att bli medlem i samhällsgemenskapen. Många ord används för att beskriva processen. Inställningen till olikheter avslöjar en organisations värderingar. Det kan handla om att tolerera, (något motvilligt) acceptera eller välkomna. Eller uttryckt i andra termer assimileras, integreras eller inkluderas? Det vill säga bli likadana som, samordnas i eller medräknas i det svenska samhället. Vi har valt att i själva verksamheten använda oss av ordet inkludering. I det lägger vi välkomna som är ett positivt värdeladdat och aktivt ord som grundar sig på ömsesidighet, öppenhet och respekt för olikheter.

Att integreras i ett samhälle är att förstå och ta del av dess kultur. Det har hembygdsföreningen tagit fasta på och öppnat upp för kontakter med asylsökande. Det började med att barn och vuxna från föreningen besökte ett asylboende och introducerade traditionella lekar och danser.[2]

Kort därefter bjöds asylsökande in att besöka hembygdsgården och bli guidade runt för att sedan sitta ned och dricka kaffe tillsammans med hembygdsföreningens medlemmar.[3]

Personliga kontakter har knutits vilket medfört att asylsökande välkomnats till andra mer vardagliga aktiviteter.

Som ett led i att integrering har blivit en naturlig del av Snöstorps Hembygdsförenings verksamhet är hemsidan tillgänglig för människor som inte har svenska som modersmål, genom att den har en översättningsmodul och kan läsas på många olika språk.

På Eldsjälsgalan[4] i Halmstad i februari 2016 blev Snöstorps Hembygdsförening utsedd till årets eldsjäl. Integrationsarbetet var en av motiveringarna. Motivering bilaga sid. 14.

Att Snöstorps Hembygdsförening ligger i framkant när det gäller integration blev tydligt när Landsbygdsnätverket gjorde en enkät för att få överblick över vilka aktiviteter som pågår lokalt i landet för att ge stöd och hjälp till asylsökande och nyanlända på landsbygden. Endast två projekt finns redovisade från Halland och Snöstorps Hembygdsförenings är det enda som bedrivs helt igenom ideellt. Vi finns med bland exempelvis kommunala projekt, kyrkan, studieförbund m.fl. Från hela landet finns 85 projekt redovisade. [5]

De ovan redovisade aktiviteterna har skapat vänskapsband, vilka har genererat synergieffekter i form av ett projekt där asylsökande och representanter från ideell, privat och offentlig sektor är jämlika parter.

Vårt engagemang har givit eko på flera olika håll och vi har till exempel blivit tillfrågade om vi vill vara samordnande partner mellan ett utgrävningsprojekt i Snöstorp och boende på en asylanläggning. Något vi tackat ja till

Bevarandeinsats – kulturmiljöarbete, samlingar, arkiv

Själva gården och föreningens samlingar och arkiv är en guldgruva för den som är intresserad av historia, samhällsutveckling och kultur.

Som människa vill man vara del av ett sammanhang, bli historisk, ge avtryck och vara ihågkommen. Likaväl som en förening är dess medlemmar är en bygd dess invånare historiskt och i nutid.

Snöstorps socken vilar på historisk grund. Det finns otaliga spår av människor, deras liv och verksamhet. Många av dessa spår i form av verktyg och minnesmärken vårdas av Snöstorps Hembygdsförening. När de gamla bosättningarna och jordbruksmarken ändrat karaktär och blivit moderna bostäder och affärer har verktyg från stenåldern och framåt kommit i dagen. Dessa verktyg har sedan skänkts till Snöstorps Hembygdsgård, som katalogiserat fynden och visar dem i permanenta utställningar.

Fysiskt och digitalt arkiv

Föreningen har ett kontor med fem arbetsplatser och två datorer i nätverk. Innanför kontoret finns ett innehållsrikt brand- och stöldsäkrat arkivrum.

Det finns ett digitalt och ett fysiskt arkiv; ett eldorado för den som är intresserad av släktforskning och bygdens historia. Det digitala arkivet[6] är organiserat på fyra sammankopplade databaser; bildbas, föremålsbas, glasplåtsbas och dokumentbas.

I många pärmar i det fysiska[7] arkivet berättas om förr och nu, hur folk levde och hur bygden såg ut. Det finns en stor mängd klippböcker med material hämtat från Hallandsposten och andra lokala tidningar. Varje dokument registreras sedan digitalt och en enkel sökfunktion gör att man kan hitta det efter kategori. Kanske vill man veta vilka som gifte sig 2009. Då söker man först på bröllop, sedan 2009 och då kommer hela listan upp.

Gamla kartor visar hur bygden såg ut före storskiftet.

Materialet i dokumentarkivet har skänkts av föreningar och människor med sina rötter i trakten. Det finns brev, bilder, fastighetsbeskrivningar, köpebrev och historiska dokument.

Utställning stugan andra våningen

Utställningen är uppdelad i två avdelningar. Allt är noga märkt och tidssatt. I den ena avdelningen finns verktyg och keramik från stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

I den andra avdelningen finns mer nutida hushållsredskap och hjälpmedel livsmedelshantering. Idag hopplöst omoderna men när de kom till stor hjälp för den som skötte mjölkning och matlagning. Där finns till exempel en gammal separator, mjölkkannor, en kvarn för kött och korv, bak- och jästråg och en brännvinskagge. En kosax hör också till samlingarna.

Utställningen andra våningen ovanpå arkivet och verkstaden

Här finner man verktyg och maskiner för träskotillverkning, snickeriarbeten, vävning, tvätt, sömnad och stickning. Bland annat en stickmaskin från 1900. Gamla föremål hjälper oss att förstå människors villkor och liv både förr och nu, här och på andra ställen i världen.
Det senare blev vi uppmärksammade på när en asylsökande utbrast: -Sån’t här använder vi hemma. Då fick plötsligt de gamla uttjänta sakerna liv igen.

Stallet och logen med vagnar och traktorer

Att hembygdsgården har sina rötter i jordbrukssamhället blir tydligt när man ser stallet och logen. I stallet med sitt kullerstensgolv har det funnits plats för åtta kor och många namnskyltar finns fortfarande kvar. På skyltarna står kons namn, mjölkning, brunst och betäckning. Hästen har haft en egen spilta och drängen en egen kammare.

På logen finns traktorn[8] från 30-talet, vagnar och slädar för hästar samt tyngre jordbruksmaskiner.

Utställning stallet och logen andra våningen

På andra våningen finns en utställning som har namnet Bondens år. Där finns många verktyg och redskap för att bearbeta jorden och ta hand om det som jordbruket och marken gav.

På våren plöjde man, harvade och sådde. På sommaren tog man hö och på hösten tröskade man och tog upp potatis. När sedan vintern kom var det dags för slakt och vedbearbetning.

Allt är noga dokumenterat och besökaren får god inblick i hur fysiskt slitsamt livet på landet var. Det som idag görs med maskiner gjordes förr manuellt. Gårdagens bonde fick gå rad upp och ned efter träpinnaharven och hästen, när dagens bonde kopplar en många meter bred harv till en jättetraktor. Förr tog man en höskörd där man idag tar fyra.

Kulturminnen

Snöstorps Hembygdsförening vårdar tre hotade kulturminnen, kolerakyrkogården vid Sannarp, Lützowstenen[9] i Fyllebro och Hjalmars kulle i Snöstorp.

Litteratur

Snöstorps Hembygdsförening har två böcker till försäljning. Båda böckerna finns som referenslitteratur på Kungliga biblioteket i Stockholm och Lunds universitetsbibliotek och har mycket att ge för den som är historiskt och kulturellt intresserad[10].

Den ena, Breared Snöstorp – vår bygd, innehåller historiska berättelser och beskrivningar om bygdens utveckling alltifrån stenåldern till modern tid och är ett intressant historiskt och kulturhistoriskt dokument. Där kan man till exempel läsa om skeppssättningar, kvarnar, kraftverk, lax, seder och bruk, den dansk-svenska riksgränsen, sällsamma händelser och kommunsamman-slagningen på 80-talet.

Den andra boken heter Ettarps glasbruk och är ett värdefullt, intressant och omfattande dokument som handlar om 1700-talet, en tidsepok i industrialismens tidiga era.

Förnyelse/utveckling – nytänkande som visar på möjlig framtid för hembygdsrörelsens arbete

Om man inte känner till det förflutna, förstår man inte nutiden och är inte lämpad att forma framtiden./ Simone Weil, Frankrike (1909-1943)

Om vi ska förstå vår omvärld måste vi sätta det som händer i relation till något. Vi behöver ställa oss frågorna vem, vad, var, när, hur och varför?

Världens förändras. Det politiska läget har gjort att migrationen hastigt ökat. Flyktingströmmarna har medfört att vi i allt högre grad måste tänka om när det gäller människors rätt till bostad, försörjning, utbildning och välbefinnande.

Människor har alltid förflyttat sig; i stora skaror eller i mindre grupper. Från olika delar av världen har man flytt undan svält, krig, förföljelser och naturkatastrofer. Mellan åren 1830-1930 emigrerade 1,3 miljoner människor från Sverige, varav en miljon till Amerika. Halland var det landskap som hade den största procentuella utvandringen och utvandringen från vår bygd finns dokumenterad i vårt arkiv genom bilder, register och brev. Man förflyttade sig inte så mycket från som till. Drömmen om ett bättre liv hägrade.

Historien upprepar sig omvänt. Gårdagens utvandring har blivit till dagens invandring, vilket ställer oss inför nya utmaningar. Det som är aktuellt idag, blir historia i morgon. Dagens nu blir morgondagens då. Genom att samla aktuell information kan vi i vårt arkiv läsa om hur samhället runt omkring oss förändas i nutid. Vår förståelse för det förflutna är inflätad i vår föreställning om samtiden och perspektiv beträffande framtiden. Så påverkar det förflutna både våra liv idag och våra framtidsval. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid. Vår nya historia har redan börjat.

Informationstekniken har utvecklats i en takt, om vilken vi tidigare inte ens vågat drömma. Under hålkortsteknikens dagar på 60-talet kunde information om ett företags beställningar och fakturor uppta ett större rum fullt med slamrande maskiner. Datorerna gjorde sitt intåg i hemmen på 90-talet och idag har vi hela världen i våra mobiltelefoner. Sagt och gjort. Här och nu. Vem och vad. Vi har kunskapen i vår hand och det är något vi måste förhålla oss till. Vi kan inte längre gömma oss säga att vi inte kan och inte vet.

Vårt vägval – lokal kulturhistoria, modern mötesplats, festliga arrangemang

Alla hembygdsföreningar har olika förutsättningar. De kan stå inför flera vägval t.ex.

Att stanna vid det förgångna och huvudsakligen ägna sig åt att vårda historien
Att glömma det som varit genom att vara en förening som försöker attrahera människor, men som inte på något speciellt sätt utmärker sig
Att vara en aktiv part i samhällsutvecklingen

Vi har valt att redovisa vårt vägval, som kanske kan inspirera andra föreningar och även förbundet. Vi skall vara en förening i nutiden med historien i ryggen och blicken mot framtiden. Det förflutna kan vi inte förändra. Vi kan bara påverka nuet och framtiden.

Med historien i ryggen menar vi att förståelse är viktigare än värdering om vi skall lära av det förflutna. Det kan hjälpa oss att förklara varför det såg ut på ett visst sätt vid en viss tid. Därigenom bidrar den till en bättre förståelse av nutiden. Historia handlar om allmänbildning och omvärldsorientering och gör människor till kulturvarelser genom en kulturell dimension i form av musik, konst, film och teater.

Hembygdsgården som en plats för samarbete mellan skola och hembygdsförening

Vi skall erbjuda fortsatt samarbete med skolorna i närområdet. Skolans undervisning kan konkretiseras och kompletteras genom det vi har att erbjuda. Framför allt tänker vi på delar av läroplanen för grundskolan åk 1-3 kapitlet Att leva tillsammans.

Skildringar av livet förr och nu. Minnen berättade av människor som lever nu.
Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om människors levnadsvillkor under olika perioder.
Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen.

Bland hembygdsföreningens medlemmar finns professionella pedagoger, vilka skall vara delaktiga i samarbetet med skolan. Förstå, se, höra och göra kommer att vara de bärande idéerna.

Hembygdsgården som en plats och föreningen som en institution för integration

Kommer Snöstorps Hembygdsförening att bli en mångkulturell institution? Svaret på den frågan kommer vi att få under 2016.

Förståelse för den historiska utvecklingen skapar förankring när man som migrant bestämt sig för att införlivas i det svenska samhället. Vi vill att kulturellt och historiskt utbyte skall vara ömsesidigt. Våra kontakter med det näraliggande asylboendet kommer att fortsätta. Vid våra arrangemang kommer vi att informera och bjuda in asylsökande som besökare, deltagare och underhållare. Vi har ett informationsbrev för den som vill bli medlem. Det är översatt till engelska. När behovet av översättning till flera språk uppstår, kommer vi att ordna det. Kontakter och kunskap finns.

Projekt – delaktighet och möjlighet

Snöstorps Hembygdsförening skall vara delaktig i ett utgrävningsprojekt i föreningens verksamhetsområde. Bygdens äldre historia och integration är delmoment, vilket gör att projektet ligger inom vår intressesfär.

Det finns en pågående förstudie inom Lokalt Ledd Utveckling i Landsbygdsprogrammet i vilken vi är delaktiga. Projektet syfte är att leda till ett genomförandeprojekt med kulturutbyte och integration som bärande moment.

För framtida utveckling skall möjligheterna till finansiering av projekt och investeringar genom landsbygdsfonden till Jordbruksverket eller genom Lokalt Ledd Utveckling undersökas.

Leda utvecklingen

Snöstorps Hembygdsförening är en progressiv förening, som vilar på en stabil grund av kunskap med synsättet att inte följa utvecklingen utan att leda den. Vi arbetar medvetet med framtidsfrågor och samlar in idéer från medlemmarna för att vidareutveckla verksamheten genom att förverkliga vår vision Genom historien mot framtiden.

Information, tillgänglighet och transparens

Föreningen har en hemsida[11]. Den har som syfte att vara lättillgänglig, informativ, intresseväckande och aktuell.

Ett nyhetsbrev skickas till prenumeranter. Nyhetsbrevet kompletteras med e-postutskick, vilket gör att information om Snöstorps Hembygdsförenings verksamhet når medlemmar, politiker, tjänstemän på kommunen, press och övriga icke kategoriserade intressenter.

Hemsidan uppdateras regelbundet med ny relevant information, vilken till exempel kan vara när något ska hända eller har hänt. Själva startsidan har en funktion som intresseväckande nyhetssida. I en blogg berättas med bilder i kåserande form om olika händelser i föreningens verksamhet.

I det fortsatta utvecklingsarbetet med information kommer hemsidan att utvecklas för att bli mer mobilanpassad och föreningen kommer att gå med i Facebook.

Hemsidan har en översättningsmodul, vilket gör att den går att läsa på många olika språk. På så sätt har vi har möjlighet att nå våra olika målgrupper.

Genom en mätfunktion kan vi följa hur många besökare vi har på hemsidan. Vi kan med säkerhet säga att antalet besökare genomsnittligt ökar och att nyhetsbrev och e-postutskick ger toppar i antalet besökare.

Att hemsidan finns i folks medvetande och är betydelsefull märks genom olika kommentarer:
- Jag ringer för att jag hittade ditt namn som ordförande på hemsidan.
- Vi har en bekant i Stockholm som alltid tittar på hemsidan.
- Jag såg på hemsidan att det skulle vara……

Föreningens hållbarhetstänkande

Hållbar utveckling med ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv i samverkan går som en röd tråd genom verksamheten. Dessa tre faktorer vävs samman genom ett helhetstänkande och är både mål och arbetssätt för föreningen.

Ekonomiskt perspektiv
En stabil ekonomi och väl förda räkenskaper med kontroll och transparens skapar trygghet och stabilitet. Medlemmarnas ideella insatser i form av tid har räknats om genom att man använt sig av ett mått som använts inom leadermetoden i Landsbygdsprogrammet under programperioden 2007-2013 där varje ideell timme värderats till 175:-. Denna ideella insats räknades under ett år fram till 770 000:-. Under programperioden 2014-2020 är denna summa justerad till 220:-/h. Eftersom intresset att ta aktiv del av föreningens verksamhet ökar kommer den ideella insatsen ytterligare att öka. Så en miljon är inte någon fantasisumma.

Snöstorps Hembygdsförening får sina intäkter genom medlemsavgifter, olika arrangemang till exempel midsommarfirande, loppis, öppna stugor, uthyrning av hembygdsgården, extra bidrag från medlemmar, bidrag från studieförbundet Vuxenskolan och kommunala bidrag.

Ekologiskt perspektiv
Inom hela verksamheten finns ett miljötänkande genom återbruk, en ekologisk kryddträdgård, varsamt miljötänkande vid skötsel och renovering av gården och dess inventarier samt goda och rena råvaror vid matlagning till föreningens träffar. Miljöförbättrande åtgärder diskuteras ständigt.

Socialt perspektiv
Utan medlemmar ingen förening. Man kan också säga att föreningen är dess medlemmar. Hembygdsgården är en modern mötesplats där man umgås, lever och verkar mitt i historien. Man känner identitet och bevarar och utvecklar traditioner. Det finns en kultur där man delar med sig, känner glädje samt uppmuntrar och tar vara på individuell kunskap. Ryggraden i föreningen är den s.k. måndagsgruppen. Närmare tjugo medlemmar träffas varje måndag året runt. Då sköter man gården både inomhus och utomhus, tar hand om arkivet, planerar olika aktiviteter och inte minst dricker kaffe tillsammans. Nya medlemmar och besökare är alltid välkomna.

Ledarstilen inom föreningen är demokratisk och positiv. Samvaron och de olika aktiviteterna kännetecknas av accepterande attityder, gott kamratskap och öppenhet, vilket är nyckeln till föreningens framgångar och goda rykte.

Kontinuitet – träget arbetande, lång och trogen tjänst

Verksamheten i Snöstorps Hembygdsförening präglas av kontinuitet. Man visar varsamhet genom att bevara traditioner och behålla uppskattade aktiviteter och arrangemang. Samtidigt blickar man framåt genom att inte vara inte vara främmande för nytänkande .

Aktiva medlemmar är stommen i föreningens verksamhet. Många har varit medlemmar under lång tid. Ett exempel är en person, som varit medlem i 45 år och fortfarande är aktiv genom att vecka efter vecka delta i föreningens vardagliga arbete. Alla mångåriga medlemmar deltar inte i föreningens vardagliga arbete men är aktiva genom att regelbundet besöka föreningens olika arrangemang. Till slut kommer man med hjälp av Hemvården. Man kan ställa sig frågan varför och det enkla svaret är: - Tradition och förväntan.

Måndagsgruppen med sina närmare tjugo medlemmar står för initiativ, arbete och samarbete. Varje helgfri måndag året runt träffas man och har så gjort i många år. Gruppen är inte statisk. Vill man vara med så kommer man. Vill man stanna hemma så gör man det, vill man sluta så gör man det. Var och en bidrar med sina intressen och sina kunskaper. Man fångar och upp och välkomnar nya, aktiva medlemmar och det finns alltid någon som vill och kan ta vid.

Det kan finnas en motsättning mellan kontinuitet och lång och trogen tjänst. I många föreningar finns en ”starke man” som år efter år efter år driver föreningen, inte delegerar uppgifter. Försvinner den personen plötsligt uppstår ett vakuum, som kan vara förödande om inte luckan går att fylla.

I vår förening har vi en ordförande som leder ett arbetande team. Kontinuiteten ombesörjs genom varsamma byten av styrelsemedlemmar. Arbetsuppgifter delegeras bland styrelse- och andra medlemmar och man tar vara på kompetenser. Inga konflikter sopas under mattan och det råder ett öppet klimat. Medlemmar som gjort mycket goda insatser visas uppskattning; bland annat i form av förbundets förtjänsttecken. Detta är nyckeln till att man stannar länge som aktiv medlem.

Bilaga

Motiveringen till priset som årets eldsjäl i Halmstad, kategori föreningar
Snöstorps Hembygdsförening är en förening som lyckas förena sin långsiktiga strävan att bevara ett kulturarv, under mottot ”Genom historien mot framtiden”, med att ta aktiv del i skapandet av den gemensamma framtiden för människorna i hembygden.

Föreningen med sina 335 medlemmar håller hembygdsgården öppen för ett flertal aktiviteter dit alla är välkomna att delta.

Genom att börja med ett besök på ett näraliggande flyktingboende, besök som följts upp av träffar på hembygdsgården har föreningen öppnat upp för många kontakter mellan asylsökande och föreningens medlemmar.

Föreningen har på ett föredömligt sätt visat att det går att kombinera tradition med öppenhet och gästfritt välkomnande.
Grattis

[1] http://hallandsposten.se/nyheter/halmstad/1.4764434-med-historia-in-i-framtiden

[2] http://www.snostorpshembygd.se/underhallning-for-asylsokande-pa-arena-hotell

[3] http://www.snostorpshembygd.se/besok-pa-hembygdsgarden-av-asylsokande

[4] http://www.snostorpshembygd.se/hembygdsforeningen-arets-eldsjal

[5] http://www.landsbygdsnatverket.se/download/18.39ca898b151797c4ee2847c8/1449487487461/Alla+enk%C3%A4tsvar++f%C3%B6rdelat+p%C3%A5+l%C3%A4n.pdf

[6] http://www.snostorpshembygd.se/digitalt-arkiv

[7] http://www.snostorpshembygd.se/fysiskt-arkiv

[8] http://www.snostorpshembygd.se/fotogalleri

[9] http://www.snostorpshembygd.se/lutzowstenen

[10] http://www.snostorpshembygd.se/litteratur

[11] www.snostorpshembygd.se